Senast på vår FFF (2023-10-06) hade vi besök av Ola Pilerot, professor vid Bibliotekshögskolan. Han har tillsammans med Jenny Lindberg undersökt omvärldsbevakning på svenska folkbibliotek och det är vad han presenterade oss. En av sakerna som tidigare forskning visar om just omvärldsbevakning är att det är en svårfångad och instrumentell aktivitet som sker i det tysta. Oavsett, det är en viktig del i att utveckla kompetenser, förmågor och expertis.
Undersökningens material är framför allt enkätsvar men de genomförde även några intervjuer. Undersökningen visar att 21% anser sig ha tid med omvärldsbevakning, vilket betyder att 79% anser sig INTE ha tid för omvärldsbevakning! Hur mycket är mycket eller lite tid för omvärldsbevakning är så klart svårt att säga men 68% anser sig ha mindre än tre timmar per vecka på omvärldsbevakning. Det är egen nyfikenhet och arbetsuppgifterna som driver omvärldsbevakning snarare än förväntningarna från ledningen.
Fyra teman om omvärldsbevakning framträdde från materialet:
Tema 1: Det sömlösa, inbäddade ofta osynliga: hur ser det ut för andra? Ser det ut som att jag ”gör nåt”?
Tema 2: Individuellt – kollektivt: Dela med sig vad som händer i omvärlden med kollegorna.
Tema 3: Arbete – fritid: Omvärldsbevakningen görs även på fritiden.
Tema 4: Reproduktion – utveckling: Gör man det som andra gör eller tittar man på sin egen kontext och utvecklar något där?
En reflektion är att det är viktigt att ge personalen möjlighet att omvärldsbevaka, det är angeläget att synliggöra det. Ola avslutade med frågorna hur kan omvärldsbevakning som bedrivs främjas utan att styras och hur kan de anställda ges likvärdiga med flexibla förutsättningar? Relevanta frågor även för oss.
Undersökningen är gjord bland folkbibliotekarier och jag undrar – vad stämmer på oss på universitets- och högskolebibliotek? Kanske det där med att det inte finns så mycket tid för det, vilket blir svårt i o m det förväntas av oss att vi håller koll på vår omvärld på olika nivåer. Det är ju väldigt många olika nätverk, konferenser, utbildningsdagar, etc. som vi förväntas hålla koll på. I det stora hela tänker jag dock att även vår omvärldsbevakning är till en del i a f sömlöst och inbäddat, kanske även osynligt, mycket av det sker individuellt men vi delar med oss, och det är lätt att arbete och fritid flyter samman. Och ibland är det väl ok att reproducera, särskilt om det passar ens egen målgrupp?
Sist men inte minst, några tips på fortsatt läsning:
Lindberg, J. & Pilerot, O. (2023). Steget före i folkbiblioteket: en studie om bibliotekariers omvärldsbevakning. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-29846 (Rapporten)
Pilerot, O. (2022). Monitoring, browsing and being aware – keeping abreast and staying updated with professional information in Swedish regional libraries. Journal of Librarianship and Information Science, 54(4), p. 692-702. https://doi.org/10.1177/09610006211042925
Pilerot, O. & Lindberg, J. (2018) Inside the library: academic librarians’ knowing in practice. Journal of Librarianship and Information Science, 50/3), 254-263.
https://doi.org/10.1177/096100061876997
Varlejs,J. (2016). IFLA:s riktlinjer för kontinuerlig professionell utveckling – principer och best practice. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2016/12/iflas-riktlinjer-for-kontinuerlig-professionell-utveckling_layoutat.pdf